PropertyValue
?:abstract
  • Den tilltagande politiska polariseringen utgör ett av de största hoten mot moderna demokratiska samhällen. Det är även ett problem utan någon enkel eller direkt lösning; den fria åsiktsbildningen är en av demokratins allra centralaste värderingar. Samtidigt existerar politisk åsiktsbildning och konkurrens mellan partier inte i ett vakuum, utan beror på den institutionella, samhälleliga och historiska kontexten. Denna kontext påverkar i sin tur de politiska aktörernas strategier för att uppnå och maximera röster, makt och policy. En av de specifika faktorer som inverkar på denna kontext är valsystemet. Målet med denna avhandling är att utreda potentialen av att motverka polarisering genom specifik design av valsystem: kan man genom att påverka spelets regler även påverka spelarnas, det vill säga de politiska partiernas, strategier i önskad riktning? Avhandlingens teoretiska grund ligger hos det som inom forskning kallas the spatial theory of politics. Inom denna forskningstradition analyseras politiska aktörers interaktion och konkurrens genom en konceptualisering av politiken som ett fysiskt rum, vars dimensioner består av de politiska skiljelinjer som präglar samhället. Genom att samla in data kring var partier placerar ideologiskt sig på dessa skiljelinjer är det möjligt att matematiskt kalkylera ett partisystems politiska polariseringsgrad. I denna avhandling jämförs polariseringsgraden för 42 etablerade demokratier med dess respektive valsystem för att svara på forskningsfrågan: vilka samband finns mellan valsystem och polarisering? Trots att avhandlingen tar avstamp ur spelteoretiska modeller är själva studien starkt rotad i samtidsempiri. Analysmetoden som tillämpas är kvantitativ dataanalys i form av en tvärsnittsdesign. Valsystemen i samtliga länder som observeras har spjälkats upp i komponenter, som jämförs med polariseringsgraden både skilt för sig och som en enda stor datamodell för att hitta samband, effekter och trender. Resultaten visar att två centrala komponenter av valsystem utövar signifikant inflytande över parlamentets polariseringsgrad: den reella rösttröskeln på valkretsnivå, samt parlamentets totala antal mandat. Att rösttrösklar är centrala för att förklara politisk ppolarisering är i linje med tidigare forskning på området. Däremot har parlamentsstorleken, som genomgående är den starkaste enskilda faktorn, inte tidigare kopplats till eller studerats som en determinant av polarisering. Dessa resultat är betydande, och ger upphov till nya frågor kring valsystemsdesignens roll i avvägningen mellan olika demokratiska ideal. (xsd:string)
?:author
?:comment
  • (CSES) (xsd:string)
?:dataSource
  • CSES-Bibliography (xsd:string)
?:dateModified
  • 2024 (xsd:gyear)
?:datePublished
  • 2024 (xsd:gyear)
is ?:hasPart of
?:inLanguage
  • other (xsd:string)
?:name
  • Kan politisk polarisering motverkas genom valsystemsdesign? (xsd:string)
?:publicationType
  • phdthesis (xsd:string)
?:reference
?:sourceInfo
  • Bibsonomy (xsd:string)
?:studyGroup
  • Comparative Study of Electoral Systems (CSES) (xsd:string)
?:tags
  • 2024 (xsd:string)
  • CSES (xsd:string)
  • CSES_input2024 (xsd:string)
  • CSES_pro (xsd:string)
  • FDZ_IUP (xsd:string)
  • english (xsd:string)
  • phdthesis (xsd:string)
  • transfer24 (xsd:string)
rdf:type
?:url